Ursäkta, jag är lite skabbig
Okej, nu ska ni få höra!
Imorse åkte jag iväg och mötte Josse och så var vi på möte med Schools Out som vi har bokat skiva och flak med för att läsa kontrakt och skriva papper.
Det börjar vibrera i fickan och men det tryckte jag bort och så var det inget mer med de då. När vi sedan klev ut från desas kontor har jag fått två sms av mamma och jag kan nästan höra paniken i hennes röst i mitt huvud när jag läser de enstaka ord hon har skrivit. "Ring mig!" och "Linn !" Ringer upp henne och får med en stressad ton förklarat att jag har fått en akut läkartid på Karolinska. Jag svarar alltid på min mobil men nu när jag inte gjorde det på en gång fick mamma panik! Mailade min gammla och min nya mentor så de sprang ut i skolan och letade efter mig på skolan. Tyvärr var jag ju inte där.
Så strax efter tolv hämtade mamma mig och vi åkte till Karolinska och till avdelningen för Hud. Vi var tidiga men efter en stunds väntan fick vi komma in. Fick träffa en jätte bra läkare, hon lyssnade på vad jag hade att berätta om min symtom. Och istället för att säga en sak efter att jag berättat en sak så ställde hon fler frågor och lät mig fortsätta berätta och prata. Sedan tittade hon på mina händer med en sådan där highteck sak, förstoringsglas med lampa lättare sagt. Hon kunde konstatera ganska snabbt vad hon trodde att det var men ville ändå att vi tog prover så vi fick gå till ett annat rum och träffa en speciallist. Hon började "gräva" precis under första lagret med hud med en nål. Det tog riktigt lång tid innan hon fick tag i det hon var ute efter men tillslut så! Och ja, det var som båda läkarna trodde. Jag har skabb!
Det tog mig mer än två månader, tre läkare, en smått panikslagen mamma, en liten spricka i självförtroendet och halvt sönderkliad kropp. Alla tre läkare har sagt olika saker. Den första sa att det var reaktion mot solen. Jag fick tabletter som gjorde mig så deprimerad och ledsen! Men inte blev det bättre. Träffade en annan läkare som sa att det var någon annan form av allergisk reaktion så jag fick ett par andra tabletter samt en salva. Men när det inte heller funkade och min husläkare var tillbaka från semestern gick vi till henne. Hon sa att allt satt i mitt huvud och att jag var stressad så jag fick lugnande tabletter. Men icke sa nicke.
Och ja mina reaktioner då? Första var väll helt okej, lite jobbigt att jag har en massa djur som kryper runt på mig och bygger gångar i huden på mig. Gick vidare till Bröstavdelningen och bokade om min tid som jag skulle ha haft i morgon och då kunde vi skämta lite om med. Men när vi satte oss i bilen sjönk jag till botten. Gud va pinsamt! Och så måste jag ju berätta för folk! Vilka kan jag ha smittat? Oh herregud va pinsamt.
Men efter att jag har pratat med min fina vän Emma och en annan person som oxå var lite smått utsatt så började det kännas bättre. Och nu känns det okej! Det kan ju faktiskt hända vem som helst.
Så vi kom hem, en efter en hoppade vi in i duscen och hjälpet varandra att smörja in oss överallt. Så nu sitter vi på lakan, jag och mamma sitter i pappas skjortor. Detta ska sitta på i 24 timmar. Jag ska göra en till behandling till om en vecka eftersom att jag är värst och troligt vis har en del ägg på mig oxå.
Så! Känner ni att ni har varit lite väl intima med mig, lite kramgoa sådär och att det sedan kliar extremt mycket på kroppen, typ överallt! Då finns det receptfri salva på apoteket. Smörj in hela kroppen, varje millimeter utom huvudet. Och sen måste man ju tvätta alla kläder, lakan och massa annat. Även frysa in! Så ja det är det jag och mamma ska roa oss med imorgon! Tjoho!! Nu är ni avundsjuka va? ;)
Trotts att det är en aning pinsamt med denna diagnos så är det trotts allt en diagnos och den går att bli av med. Vi fick även se det lilla krypet de tog ut från min hud. Extremt fult måste jag säga! Stackarn han kan inte ha det lätt :P Den här salvan är sjukt stark! Fick mitt nagelacka tt bli alldeles mjukt och geggigt så det fick jag ta bort ^^
Håll tummarna för mig nu då! ;)
Så här glada är vi idag över att ha en diagnos! Vi firade med Snitzel och pommes. (Jag fick bestämma)
Kommentarer
Trackback
