Hallå på er!

 

I morse var sängen otroligt skön! Inte skön för att jag var så otroligt trött utan den var bara allmänt skön. Lite surt att kliva upp med andra ord. Satte mig på t-banan med tidningen och väskan bredvid precis som vanligt. Rätt nöjd över att jag hade stövlar på mig när detregnade och att mina sulor dessutom fick plats i dem! Super! Efter några stationen kommer en man och ser att det endast är min och tjejen mitt emot mig väskor som tar upp de andra två platserna. Han stannar och gör en gest mot oss och automatiskt flyttar jag upp min väska i knät. Ångrar mig på en gång när han sätter sig ner. Det är lite smått jobbigt att läsa tidningen med väskan i knät då väskan hela tiden glider ner mot knäna och är nära att ramla i golvet ett flertal gånger. Dessutom sitter den här snubben och stirrar på mig!! Inte alls irriterande nej. När ja läst klart min tidning och ser i ögonvrån hur han tittar så att ögonen nästan ploppar ut vänder jag mig mot honom och ger honom en mindre snäll blick som han faktiskt förstår och slutar titta. Tack och lov. Efter ett tag säger han något och pekar på tidningen som jag satt fast i handtaget vid fönstret. Jag som lyssnar på musik hör inte vad han säger med tar för givet att han vill ha tidningen. Men nej, det var inte den han ville ha. Jag tar av mig ena hörluren och han frågar vilken nästa station är. Bredäng svarar jag men det var inte det han var ute efter. Under vår konversation märker jag att alla hästar inte riktigt är hemma och det dåliga samvetet börjar växa i mig för att ja var så elak innan. Jag hade väll inte världens snällaste ton när jag började prata heller. Han ska iallafall till Liljeholmen och jag förklarar att det är några stationer kvar. Efter ett tag ställer han sig upp och tittar på kartan och sätter sig på ett annat ställe efteråt. När vi ska av sedan (jag ska också av i liljeholmen) står en kille med sin hund precis vid dörrarna. Hunden får fnatt och börjar skälla på den här stackars killen som satt bredvid mig tidigare. Jag var tvungen att bita mig i läppen för att inte börja fnittra. Han försvann ganska fort när dörrarna öppnades sedan. Jag vill bara säga att jag tycker om mina rutiner på morgonen och tycker inte om att bli störd om det inte är någon ja känner och tycker mycket om :)

 

Varför jag berättar det här är bara för att ha något att skriva om. Inte speciellt intressant eller roligt men det har inte resten av dagen varit heller så för att ha något att skriva alls så fick det bli det här.

Har bara lyssnat massor och förberett oss inför nationella i svenska. Haft religion, teori på idrotten med valfritt arbete. Hem och plugga + käka. Nu ska jag upp och duscha och sedan ta kväll.

 

Kram!